Det har annonserats ut på Peace and Loves hemsida, i någon dagstidning- ja till och med på deras egen s.k. trottoarpratare att Louise Lemon skulle uppträda klockan 15 idag. Men de körde igång redan 14.15! Inte ens serveringspersonalen visste om detta! Turligt nog var jag där i god tid så jag missade bara fem minuter av början på konserten. Hon sjöng bra. En ung tjej. Inlevelsefullt. Rörde sig också inlevelsefullt. Har aldrig ens hört talas om denna artist tidigare. Det var några killar som spelade till. De var också bra.
Caféet är verkligen härligt och mysigt ombonat och trevligt. Lite indisk/orientaliskt. Med levande vackra ljus även inne på toaletten!
Försäljning av ekologiskt fika, information bla. från Amnesty. Finns även minibibliotek där man kan läsa böcker.
söndag 31 januari 2010
torsdag 28 januari 2010
onsdag 27 januari 2010
Snöskottningstävling
Socialchefenär så
stolt
så hon är nära
att slå en
volt
när hon lyckats uppskjuta
att några få tusenlappar
i svensk
valuta
skulle få betalas ut
i sjuklön
till utombolags
personlig assistans
- men bryr sig inte om
att onödigt mycket
skattepengar
då måste tas
någon
annanstans
Och det blir rättsväsendets
skattefinansierade pott
som får stå för pålagor
när kommuntjänstemännen
gjort en
komplott
fast dom ändå
sjuklönen förr eller senare
måste betala
efter rådande
ekonomiska
skala
Samtidigt ser Försäkringskassan
till
att tro att många andra sjuka
får stämpeln
ímbecill´
och vägrar godkänna
sjukskrivningarnas
legala kraft
och struntar i
om svårt sjuka
gråter lika mycket tårar
som finns i en
flaska saft
Då får Socialchefen
riktig skrämselhicka
när hon ser sin
budget spricka
när alla nya socialbidragsfall
står och tigger pengar
i hennes hall
Så är tjänstemännens
roll
- att påstå att de sparar skattepengar
fast deras påståenden
är osant
joll
Där snålheten
skapar en snöskottningstävling
där alla tjänstemän
beter sig som en
frenetisk grävling
och skottar belastningskostnadssnö
på grannmyndighetens
tomt
som dom
prompt
ska mocka så fulla med ansvar
som möjligt
- och att i detta runtskyfflande
tro att
man sparar skattepengar
är bara
löjligt
tisdag 26 januari 2010
Vad är egentligen en skog?
Vad är det egentligen som får kallas skog egentligen? Och vad är egentligen en ´välskött skog´? Fanns det välskötta skogar innan mänskoarten kom till eller innan mänskan började äga och tukta skogen? Någon gång efter att man slutat leva som jägare och samlare? Någon gång efter jordbrukets inträde i världen? Jag vet inte när skogsbruket började i förhållande till jordbruket. Eller så började det med svedjemetoden? Jag vet faktiskt inte riktigt.
Däremot så undrar jag om de rätlinjiga monokulturella strikta trädrader som finns i överflöd idag kan kallas skogar över huvud taget? Med utarmad artrikedom både när det gäller djur- och växtliv.
För att naturen och en skog ska vara äkta så måste det finnas en slags harmoni i kaoset. Som ser ut som ett kaos till det yttre. Men där många arter samarbetar och samverkar på olika vis. Ursprungs-permakulturen. Fast egentligen är en naturlig skog som har mer variation mer ordning och balans än en s.k. välskött skog där träden står i givakt som de är på väg ut på något militärt uppdrag.
Naturskyddsföreningen i Dalarna är oroade för de naturliga, riktiga skogarnas existens i Dalarna. Bara 1 % av skogen i Dalarna är riktig naturskyddad skog. Det behövs minst 20 % för att den ska överleva och för att massor med olika arter både växter och djur ska överleva. Och detta är någonting akut att tänka på.
Varför görs inte mer?
Däremot så undrar jag om de rätlinjiga monokulturella strikta trädrader som finns i överflöd idag kan kallas skogar över huvud taget? Med utarmad artrikedom både när det gäller djur- och växtliv.
För att naturen och en skog ska vara äkta så måste det finnas en slags harmoni i kaoset. Som ser ut som ett kaos till det yttre. Men där många arter samarbetar och samverkar på olika vis. Ursprungs-permakulturen. Fast egentligen är en naturlig skog som har mer variation mer ordning och balans än en s.k. välskött skog där träden står i givakt som de är på väg ut på något militärt uppdrag.
Naturskyddsföreningen i Dalarna är oroade för de naturliga, riktiga skogarnas existens i Dalarna. Bara 1 % av skogen i Dalarna är riktig naturskyddad skog. Det behövs minst 20 % för att den ska överleva och för att massor med olika arter både växter och djur ska överleva. Och detta är någonting akut att tänka på.
Varför görs inte mer?
söndag 24 januari 2010
Att börja äta pengar är en miljöekonomisk fråga
Började Svenska Staten
förra året
utprinta
lättsvalda enkronor
med marginella svalg- och tarmvänliga
längsgånde räfflor
istället för mer svårsvalda klavar
i förevändning att fira
när Svensk-Finska Unionen bröts?
Hade de i själva verket
en baktanke
åt det Svenska Folket
att få någonting att äta
över huvud taget
i framtiden?
För i denna tidsålder
där alla värden mäts
i pengavalörer
istället för
reella värden
såsom välmående mänskor och djur
odlingsbara näringsrika åkrar
och skogar
med vildurmarkskaraktär i flerartsbalans
- så kanske
Indianerna kommer att få rätt
i sin förutsägelse
att Den Vite Mannen
upptäcker
att han inte kan äta pengar
först efter att han
förgiftat alla vattendrag
huggit ned alla skogar
och förstört all odlingsbar åkermark?
För när kalhyggena sprids
regnar den rotlösa
glidande fattignäringsskogsjorden sönder
till lervällingsgegga
Glider ned
mot de bördiga åkrarnas
insektsbekämpningsmedelberoende jordmassor
och knuffar ned dem i vattendragens
bortspolarälvar
ned till fiskhannarna
som börjar byta kön
alltmer frekvent
av miljögifternas
östrogenvapen
I den värld
där den okunniga mänskan
gjort sig till
Penningadyrkarnas
kortsiktiga Gudomer
där hon bara är
en art bland alla andra
Och snart sitter
vi mänskor här
vi skapelsens krona
och knaprar
på våra metalliska kronor
utan matsmältningshämmande klavar
så våra amalgamfyllningar flyger omkring
matbordet
Bara för att vi värnat mer
om pengars värde
än en realistisk
matframställningsgrund
förra året
utprinta
lättsvalda enkronor
med marginella svalg- och tarmvänliga
längsgånde räfflor
istället för mer svårsvalda klavar
i förevändning att fira
när Svensk-Finska Unionen bröts?
Hade de i själva verket
en baktanke
åt det Svenska Folket
att få någonting att äta
över huvud taget
i framtiden?
För i denna tidsålder
där alla värden mäts
i pengavalörer
istället för
reella värden
såsom välmående mänskor och djur
odlingsbara näringsrika åkrar
och skogar
med vildurmarkskaraktär i flerartsbalans
- så kanske
Indianerna kommer att få rätt
i sin förutsägelse
att Den Vite Mannen
upptäcker
att han inte kan äta pengar
först efter att han
förgiftat alla vattendrag
huggit ned alla skogar
och förstört all odlingsbar åkermark?
För när kalhyggena sprids
regnar den rotlösa
glidande fattignäringsskogsjorden sönder
till lervällingsgegga
Glider ned
mot de bördiga åkrarnas
insektsbekämpningsmedelberoende jordmassor
och knuffar ned dem i vattendragens
bortspolarälvar
ned till fiskhannarna
som börjar byta kön
alltmer frekvent
av miljögifternas
östrogenvapen
I den värld
där den okunniga mänskan
gjort sig till
Penningadyrkarnas
kortsiktiga Gudomer
där hon bara är
en art bland alla andra
Och snart sitter
vi mänskor här
vi skapelsens krona
och knaprar
på våra metalliska kronor
utan matsmältningshämmande klavar
så våra amalgamfyllningar flyger omkring
matbordet
Bara för att vi värnat mer
om pengars värde
än en realistisk
matframställningsgrund
fredag 22 januari 2010
Sven-Gunnar Håkanssons motstånd mot stora arealer rekreationsskog
I Södra Dalarnas Tidningar fanns i en artikel för någon dag sedan om Säters kommuns polikers åsikter och diskussioner kring den blivande nya översiktsplanen för kommunen.
När jag själv var på olika samrådsmöten gällande detta i slutet av förra året så blev jag positivt överraskad att man kunde ställa krav på att kommunens skogar i vissa områden skulle undantas från avverkning eller kalhuggning och användas som rekreationsområden. Jag trodde att kommunen inte hade någonting att säga till om detta.
Jag blev också positivt överraskad över att så stora delar av skogarna nära Säter redan beslutats vara rekreationsskogar. Men hade samtidigt massor med frågor om hur det då kan gå till om det blir i konflikt med skogsägarnas intressen.
Men Centerpolitikern Sven-Gunnar Håkansson ondgjorde sig över det här med rekreationsskogar och tyckte att det inskränkte för skogsägarna.
MEN HUR MYCKET INSKRÄNKER INTE KALHYGGEN LIVSKVALITETEN OCH KVALITETEN PÅ BOENDE FÖR MÄNSKOR OCH FRAMFÖR ALLT FÖR DJUREN I SKOGEN SOM SKADAS DÖR OCH BLIR HEMLÖSA???
Hoppas verkligen att rekreationsskogarna blir kvar och utökas. Jag tycker det vore en självklarhet att kalhyggen borde totalförbjudas i närheten av bebyggelse. Det är ju de boende i närheten som mest brukar skogen och har den i sitt liv. Som promenerar, åker skidor, ser den från sina fönster, som stoppar upp stormvindar som kan göra att hus och träd i deras trädgårdar kan skadas, som behöver skogarna för sin själsliga hälsa och för hundpromenader bland mycket annat. Borde egentligen införas en strikt lag att ingen skog fick kalhuggas nära bebyggelse inte heller fritidsbebyggelse för det förstör så otroligt mycket för även fritidshusägare!!!
Det finns ju metoder som är mer skonsamma för avverkning där man bara tar ut mogna träd. Det är bra för alla varelser som bor i skogen också. Och dessutom billigare än kalhyggen!!!
Det viktigaste i boendemiljön tycker jag är träd, stora och fina friska träd av olika arter nära bostaden, andra faktorer gällande bostäders standard tycker jag är av betydligt mindre betydelse bara det håller sig inom rimliga gränser!!! Tex. läckande tak kan man ju inte ha.
Egentligen så äger ju naturen mänskan. Vi är bara en art bland andra. Föreställningen att mänskan kan äga skog är egentligen en vanföreställning som skapar oerhörda ekologiska och andra problem och på sikt kanske helt utplånar däggdjursarten Människan.
När jag själv var på olika samrådsmöten gällande detta i slutet av förra året så blev jag positivt överraskad att man kunde ställa krav på att kommunens skogar i vissa områden skulle undantas från avverkning eller kalhuggning och användas som rekreationsområden. Jag trodde att kommunen inte hade någonting att säga till om detta.
Jag blev också positivt överraskad över att så stora delar av skogarna nära Säter redan beslutats vara rekreationsskogar. Men hade samtidigt massor med frågor om hur det då kan gå till om det blir i konflikt med skogsägarnas intressen.
Men Centerpolitikern Sven-Gunnar Håkansson ondgjorde sig över det här med rekreationsskogar och tyckte att det inskränkte för skogsägarna.
MEN HUR MYCKET INSKRÄNKER INTE KALHYGGEN LIVSKVALITETEN OCH KVALITETEN PÅ BOENDE FÖR MÄNSKOR OCH FRAMFÖR ALLT FÖR DJUREN I SKOGEN SOM SKADAS DÖR OCH BLIR HEMLÖSA???
Hoppas verkligen att rekreationsskogarna blir kvar och utökas. Jag tycker det vore en självklarhet att kalhyggen borde totalförbjudas i närheten av bebyggelse. Det är ju de boende i närheten som mest brukar skogen och har den i sitt liv. Som promenerar, åker skidor, ser den från sina fönster, som stoppar upp stormvindar som kan göra att hus och träd i deras trädgårdar kan skadas, som behöver skogarna för sin själsliga hälsa och för hundpromenader bland mycket annat. Borde egentligen införas en strikt lag att ingen skog fick kalhuggas nära bebyggelse inte heller fritidsbebyggelse för det förstör så otroligt mycket för även fritidshusägare!!!
Det finns ju metoder som är mer skonsamma för avverkning där man bara tar ut mogna träd. Det är bra för alla varelser som bor i skogen också. Och dessutom billigare än kalhyggen!!!
Det viktigaste i boendemiljön tycker jag är träd, stora och fina friska träd av olika arter nära bostaden, andra faktorer gällande bostäders standard tycker jag är av betydligt mindre betydelse bara det håller sig inom rimliga gränser!!! Tex. läckande tak kan man ju inte ha.
Egentligen så äger ju naturen mänskan. Vi är bara en art bland andra. Föreställningen att mänskan kan äga skog är egentligen en vanföreställning som skapar oerhörda ekologiska och andra problem och på sikt kanske helt utplånar däggdjursarten Människan.
onsdag 20 januari 2010
Pelle Lindström pratar och spelar munspel på Peace and Love-cafeet i Borlänge
Mellan ca kl. 19-20.30 ikväll pratade och spelade Pelle Lindström munspel på den vackra men lilla scenen i Peace and Love-cafeets indiskinspirerade lokaler i centrala Borlänge där det serveras ekologiska ätbarheter och där rummen har olika namn beroende på de färger de mestadels är inredda med.
Bakom scenen stod det en kandelaber med tända stearinljus framför den stora väggmålningen med ett spelande kärlekspar framför en himmel med fallskärmar.
Jag har hört talas om denna Pelle Lindström lite här och där men inte fått något begrepp om vem han var riktigt. Han bor visst i ett jättegammalt kulturmärkt hus i Leksand. Hans pappa var Rune Lindström som skrev Himlaspelet. Han har uppträtt och varit musiker i princip hela sitt liv. Varit med i ett proggband som hette Kebnekaise som jag nog hört talas om som yngre.
Han berättade om hur han blev intresserad av musik redan i 5-årsåldern då han fick ett munspel. Han spelade några melodier på samma sätt som när han gick i den s.k. småskolan som 7-åring på Roliga Timmen.
Han pratade mycket mer än spelade och det blev väldigt långa utläggningar emellanåt. Mycket skämt och många olika aspekter på tillvaron.
Han verkade ha en negativ syn på nytiden och förskönade äldre tider. Nästan allt var bättre för verkade han tycka. Ibland tyckte jag han hade rätt att mänskor stressade mindre förr och hade mer tid än mänskor numera har med alla tidsbesparade maskiner.
Men på andra vis tycker jag att han gick till överdrift med att glorifiera baktiden. Bland annat så gillade han inte nyskapande musik för den begriper sig ingen på och han påstod att många mänskor var nyskapande inom musiken bara är det för att göra sig märkvärdiga. Det håller jag inte med om för ibland kan det även vara bra.
Han berättade om gamla spelmän från Dalarna, om hur den svarta musiken i USA utvecklat sig. Något han berättade som jag inte visste var att den kristna högern var så oerhört negativt inställd när Elvis Presley blev känd så de brände kopiösa mängder av hans och hans musikerkollegors skivor, alltså även musiker som spelade i ungefär samma stil.
Det var en kul och givande berättar- och munspelsspelarkväll.
Entrén fick man betala efter vilja och förmåga i en stor svart kruka. Allt som betalades skulle gå till räddningsarbetet i Haiti.
måndag 18 januari 2010
Haitis Jordbävningskatastrof vs dokusåpakändisar
Märkligt att kvällstidningar och media fortfarande gör stora rubriker på dokusåpakändisar och dylikt. När Expressen kom ut för några dagar sedan - första dagen efter jordbävningskatastrofen på Haiti så var det en liten liten knappt läs- och synbar fyrkant högst upp på framsidan av tidningen om jordbävningen strax till höger om en större sensationsbild- och rubrik att Prins Carl-Philip ska vara ihop med en dokusåpatjej.
Idag stod ingenting på kvällstidningarnas löpsedlar alls om jordbävningen. Iallafall inte på Aftonbladets. Tror det inte var något på Expressens dito.
Vad lever vi i för värld? Vad försöker media att uppfostra oss till att bli för mänskor och vad har de för prioriteringar?
Den minsta lilla katastrof som sker några mänskor i västvärlden tuggas det om dygnet runt i media i olika former. Mycket mindre när det gäller fattiga länder långt borta och där svenskar inte är med så mycket.
Är jordbävningen för svår att ta in på något vis? För långa borta? I en kultur som är så olik vår? Med totalhavererad infrastruktur?
Nu har USA ytterligare ett annat land att styra. Men under mer fredliga former. Då passar det att skicka dit en kvinna som någon slags hjälte. Utrikesminister Hillary Clinton. Men hade de invaderat ytterligare ett land hade nog inte hon hamnat i fokus på samma sätt.
Varför kunde inte ett annat land få tagit över huvudansvaret av uppbyggnaden av landet och andra länder och FN bistått det landet? Island till exempel? Det är ju också en relativt liten ö. Som haft olika geografiska katastrofer. Vulkanutbrott. Eller något annat land som ligger närmare Haiti?
Det är fruktansvärt med det lidande dessa drabbade mänskor får utstå. Men många verkar engagera sig och försöker hjälpa. Men hjälparna är ju också hotade och riskerar sina liv på grund av de där gängen som härjar runt, risk för smitta, risk för nya skalv och annat elände.
Många mänskor som överlever detta helvetesinferno kommer att bli funktionshindrade. Hoppas innerligt de kommer att få hjälp av personlig assistans på liknande sätt som Sverige när den är som bäst. Hur kommer deras liv att bli i framtiden?
Dock är det många mänskor som engagerar sig praktiskt och känslomässigt i den här katastrofen. Som samlar in och skänker pengar och åker dit och hjälper till. Även rika miljonärer och miljardärer och artister, olika länder och FN har skänkt en hel del pengar.
Mitt i det här kaoset så presenterar media en skandal om att Röda Korset förskingrat en massa pengar. Skulle ett dylikt avslöjande gjorts angående någon inblandad hjälporganisation efter Elfte September eller Tsunami-katastrofen? Dock så var Borlängeborna kloka och skänkte en del pengar till representanter från Röda Korset som nyligen var ute på stan och samlade in pengar.
Men varför har ingen global tyst-minutstund anordnats ännu? Eller har jag missat det helt? På något vis tas inte den här katastrofen på samma allvar som tex. Tsunamin. Som om det inte är någon idé att göra något - iallafall inte med samma engagemang som om det hänt i något av den rika västvärldens främsta intresseområden. Eller inbillar jag mig bara???
Idag stod ingenting på kvällstidningarnas löpsedlar alls om jordbävningen. Iallafall inte på Aftonbladets. Tror det inte var något på Expressens dito.
Vad lever vi i för värld? Vad försöker media att uppfostra oss till att bli för mänskor och vad har de för prioriteringar?
Den minsta lilla katastrof som sker några mänskor i västvärlden tuggas det om dygnet runt i media i olika former. Mycket mindre när det gäller fattiga länder långt borta och där svenskar inte är med så mycket.
Är jordbävningen för svår att ta in på något vis? För långa borta? I en kultur som är så olik vår? Med totalhavererad infrastruktur?
Nu har USA ytterligare ett annat land att styra. Men under mer fredliga former. Då passar det att skicka dit en kvinna som någon slags hjälte. Utrikesminister Hillary Clinton. Men hade de invaderat ytterligare ett land hade nog inte hon hamnat i fokus på samma sätt.
Varför kunde inte ett annat land få tagit över huvudansvaret av uppbyggnaden av landet och andra länder och FN bistått det landet? Island till exempel? Det är ju också en relativt liten ö. Som haft olika geografiska katastrofer. Vulkanutbrott. Eller något annat land som ligger närmare Haiti?
Det är fruktansvärt med det lidande dessa drabbade mänskor får utstå. Men många verkar engagera sig och försöker hjälpa. Men hjälparna är ju också hotade och riskerar sina liv på grund av de där gängen som härjar runt, risk för smitta, risk för nya skalv och annat elände.
Många mänskor som överlever detta helvetesinferno kommer att bli funktionshindrade. Hoppas innerligt de kommer att få hjälp av personlig assistans på liknande sätt som Sverige när den är som bäst. Hur kommer deras liv att bli i framtiden?
Dock är det många mänskor som engagerar sig praktiskt och känslomässigt i den här katastrofen. Som samlar in och skänker pengar och åker dit och hjälper till. Även rika miljonärer och miljardärer och artister, olika länder och FN har skänkt en hel del pengar.
Mitt i det här kaoset så presenterar media en skandal om att Röda Korset förskingrat en massa pengar. Skulle ett dylikt avslöjande gjorts angående någon inblandad hjälporganisation efter Elfte September eller Tsunami-katastrofen? Dock så var Borlängeborna kloka och skänkte en del pengar till representanter från Röda Korset som nyligen var ute på stan och samlade in pengar.
Men varför har ingen global tyst-minutstund anordnats ännu? Eller har jag missat det helt? På något vis tas inte den här katastrofen på samma allvar som tex. Tsunamin. Som om det inte är någon idé att göra något - iallafall inte med samma engagemang som om det hänt i något av den rika västvärldens främsta intresseområden. Eller inbillar jag mig bara???
söndag 17 januari 2010
Postorderföretag har en försäkring mot hemlöshet!
Jag blev tämligen paff när jag fick brev för några dagar sedan från en av de största postorderföretagen i Sverige som saluför kläder. De hade bifogat reklam om en ny slags försäkring som heter Bo Kvar. Det är en försäkring som kostar ca 170 kronor per månad och som ska försäkra en mot hemlöshet om man skulle bli arbetsoförmögen, arbetslös eller vara tvungen att ta hand om och vårda sjuk eller handikappad anhörig!
Jag vet inte om jag missat det - men har det funnits såna här privatförsäkringar förr? Jag tror inte det. Det speglar verkligen hur samhället ser ut idag där det allmänna trygghets- och försäkringssystemet alltmer urholkas. Den här försäkringsformen stinker negativa ´uselt försäkringssystems-` USA-vibbar lång väg. Till och med att USA börjar utvecklas - kanske - åt det bättre hållet - och ska införa ett allmänt försäkrinssystem snart!
När man läser det finstilta i villkoren så är det nog för många nog inte så stor idé att betala in denna hemlöshetsförsäkring. Den blir inte utbetald om man skulle drabbas av vissa typer av arbetslöshet, man skulle inte få någon ersättning om man tex. blev arbetsoförmögen pga. utbrändhet, depression eller liknande problem. Är inte det diskriminering förresten? Man skulle få ersättningen utbetald bara upp till 12 månader. Den kan ersätta hyra, bostadslån, telefon- och elräkningar och dylikt.
Jag vet inte om jag missat det - men har det funnits såna här privatförsäkringar förr? Jag tror inte det. Det speglar verkligen hur samhället ser ut idag där det allmänna trygghets- och försäkringssystemet alltmer urholkas. Den här försäkringsformen stinker negativa ´uselt försäkringssystems-` USA-vibbar lång väg. Till och med att USA börjar utvecklas - kanske - åt det bättre hållet - och ska införa ett allmänt försäkrinssystem snart!
När man läser det finstilta i villkoren så är det nog för många nog inte så stor idé att betala in denna hemlöshetsförsäkring. Den blir inte utbetald om man skulle drabbas av vissa typer av arbetslöshet, man skulle inte få någon ersättning om man tex. blev arbetsoförmögen pga. utbrändhet, depression eller liknande problem. Är inte det diskriminering förresten? Man skulle få ersättningen utbetald bara upp till 12 månader. Den kan ersätta hyra, bostadslån, telefon- och elräkningar och dylikt.
lördag 16 januari 2010
200 år med sjukvård i Borlängebygden
På kvällen onsdagen den 13:de Januari höll en f.d. läkare på Jakobsgårdarnas Vårdcentral, Rune Björke föredrag om sjukvårdens historia i Borlängebygden genom århundradenas gång på Wasbryggeriet i Borlänge centrum.
Lokalen var i princip fullsatt.
Rune plus tjugosex personer till har tillsammans gjort en del efterforskningar och givit ut en fin stor och inbunden bok på temat med många fotografier i en upplaga på 2000 exemplar. Jag tror det var förra året boken trycktes i Lund. Den fanns att köpa efter föredraget.
Ett förlag i Torsång, Björnens Förlag, hade givit ut boken. Förläggaren satt i publiken.
Föredraget började segt där han långrandigt förklarade bakgrunden till boken. Sedan blev det mer och mer intressant ju längre han pratade.
Egentligen började han med 1500-talet. Då lär det ha funnit något slags djäkne- och hospitalhus nära Stora Tuna kyrka. Men var visste man inte. Fattiga och sjuka vårdades där.
Det har funnits många olika sjukhus och epedemisjukhus som bytt namn och flyttat. Vi fick se på stora fotografier som skickades runt på vissa av byggnaderna. Men det var så många olika sjukhus så det blev helt surrigt i skallen för mig att hålla reda på var alla legat någonstans.
Några av dem finns och har funnits i Bergebo-Bergeby-Domnarvsområdet, där jag varit väldigt mycket som barn, eftersom mormor och morfar och min mamma kom från Hönsarvet. Jag har hört mycket som barn om dessa områden och även sjukhus, läkare och sjuksköterskor som var verksamma förr i tiden, som jag bara har fragmenterade minnen av som vuxen.
1952 brann ett sanatorium ned i Bergebo som då hade gjort som till ålderdomshem. Alla inventarier och alla mänskor räddades ut oskadda därifrån. När jag pratade med min mamma efteråt så talade hon om att hon var med och deltog i denna räddningsauktion.
En läkare i publiken sa att ingen läkare eller sjuksköterska någonsin blev smittad av några allvarliga sjukdomar ens på de epedemisjukhus som fanns förr då inte ens handsprit fanns eller inte heller penicillin. Personalen blev på något vis immun. Småvaccinerade i vardagen så att säga. När de hade smittkoppssjuka inlagda på epedemisjukhus i Borlänge tejpade man bara för skarvarna vid dörrar och fönster. Läkaren som yttrade sig om detta har arbetat som infektionsläkare på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.
Någonstans mellan Borganäs Fäste och centrum fanns två stora inrättningar. Ett stort badhus och ett epedemisjukhus som inte finns kvar men som vi fick se foton på.
Arbetare i Domnarvets Järnverk och deras familjer var garanterade gratis sjukvård i Domnarvstrakten vad jag förstod.
Det var mest äldre i publiken som kunde berätta bland annat om en barnmorska med privat mottagning där nu Scandic Hotell nu ligger. Flera i publiken har blivit förlösta av henne.
Borlänge sjukhus och vårdhemsbyggnaden i Hovgården har också inhyst BB:n.
Nu när Borlänge kommun har 50 000 invånare föds ca 500 nya Borlängebor varje år. När Borlänge hade ca 24 000 invånare runt år 1918 föddes ca 750 barn per år och ca 110 av dessa mammor var ogifta. Knappt 10 mammor dog av förlossningarna varje år.
Den välkända bruksläkaren Doktor Hällsjö visades det också bild på och pratades en del om bland annat.
Ett mysterium var var någonstans ett epedemisjukhus på Haglalund legat. Ingen kände till detta. Där hade patienter med difteri varit inlagda. Hagalund kallades tidigare Stryparbacken troligen på grund av detta sjukhus som också kallades stryparsjukan för man kunde kvävas av denna sjukdom.
Lokalen var i princip fullsatt.
Rune plus tjugosex personer till har tillsammans gjort en del efterforskningar och givit ut en fin stor och inbunden bok på temat med många fotografier i en upplaga på 2000 exemplar. Jag tror det var förra året boken trycktes i Lund. Den fanns att köpa efter föredraget.
Ett förlag i Torsång, Björnens Förlag, hade givit ut boken. Förläggaren satt i publiken.
Föredraget började segt där han långrandigt förklarade bakgrunden till boken. Sedan blev det mer och mer intressant ju längre han pratade.
Egentligen började han med 1500-talet. Då lär det ha funnit något slags djäkne- och hospitalhus nära Stora Tuna kyrka. Men var visste man inte. Fattiga och sjuka vårdades där.
Det har funnits många olika sjukhus och epedemisjukhus som bytt namn och flyttat. Vi fick se på stora fotografier som skickades runt på vissa av byggnaderna. Men det var så många olika sjukhus så det blev helt surrigt i skallen för mig att hålla reda på var alla legat någonstans.
Några av dem finns och har funnits i Bergebo-Bergeby-Domnarvsområdet, där jag varit väldigt mycket som barn, eftersom mormor och morfar och min mamma kom från Hönsarvet. Jag har hört mycket som barn om dessa områden och även sjukhus, läkare och sjuksköterskor som var verksamma förr i tiden, som jag bara har fragmenterade minnen av som vuxen.
1952 brann ett sanatorium ned i Bergebo som då hade gjort som till ålderdomshem. Alla inventarier och alla mänskor räddades ut oskadda därifrån. När jag pratade med min mamma efteråt så talade hon om att hon var med och deltog i denna räddningsauktion.
En läkare i publiken sa att ingen läkare eller sjuksköterska någonsin blev smittad av några allvarliga sjukdomar ens på de epedemisjukhus som fanns förr då inte ens handsprit fanns eller inte heller penicillin. Personalen blev på något vis immun. Småvaccinerade i vardagen så att säga. När de hade smittkoppssjuka inlagda på epedemisjukhus i Borlänge tejpade man bara för skarvarna vid dörrar och fönster. Läkaren som yttrade sig om detta har arbetat som infektionsläkare på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.
Någonstans mellan Borganäs Fäste och centrum fanns två stora inrättningar. Ett stort badhus och ett epedemisjukhus som inte finns kvar men som vi fick se foton på.
Arbetare i Domnarvets Järnverk och deras familjer var garanterade gratis sjukvård i Domnarvstrakten vad jag förstod.
Det var mest äldre i publiken som kunde berätta bland annat om en barnmorska med privat mottagning där nu Scandic Hotell nu ligger. Flera i publiken har blivit förlösta av henne.
Borlänge sjukhus och vårdhemsbyggnaden i Hovgården har också inhyst BB:n.
Nu när Borlänge kommun har 50 000 invånare föds ca 500 nya Borlängebor varje år. När Borlänge hade ca 24 000 invånare runt år 1918 föddes ca 750 barn per år och ca 110 av dessa mammor var ogifta. Knappt 10 mammor dog av förlossningarna varje år.
Den välkända bruksläkaren Doktor Hällsjö visades det också bild på och pratades en del om bland annat.
Ett mysterium var var någonstans ett epedemisjukhus på Haglalund legat. Ingen kände till detta. Där hade patienter med difteri varit inlagda. Hagalund kallades tidigare Stryparbacken troligen på grund av detta sjukhus som också kallades stryparsjukan för man kunde kvävas av denna sjukdom.
torsdag 14 januari 2010
tisdag 12 januari 2010
Om den bedrövliga vargjakten
Något som väl upprört och engagerat många på sistone är den här licensierade vargjakten/slakten som inträffat nyligen. I flerdubbel bemärkelse.
Först att det tillåts att skjutas en massa individer av en utrotningshotad art som dessutom är svårt inavlad och på tillbakagång. Dessutom så började jakten och inringningen av dem på ett fegt sätt med bland annat skotrar innan de fick avrättas. Dessutom avrättades oftast de friska individerna. Vissa valpar blev föräldralösa och kommer troligen att söka sig ännu mer till mänskorna fast det var det man ville undvika.
Dessutom avrättades ett gäng förrymda vargar från Skånes djurpark strax därefter. Borde inte detta förbjudas också? Sannolikheten att de skulle ge sig på mänskor torde vara enormt liten om de sluppit helt lösa. På något vis hade väl det gått att lösa med bedövningsskott och att man kunnat återta dem till djurparken? Om de nu inte klarat sig i vilt tillstånd på ett bra sätt.
Verkar som om jägare brukar skjuta ihäl sina egna jakthundar av misstag ganska ofta. Men det kanske det inte debatteras lika mycket om som när vargar tar någon enstaka jakthund.
Helt obegripligt att jakt på älg och rådjur tex. kan få tillåtats av mänskor. Bättre att vi hade en stor rovdjursstam som höll efter bytesdjuren. Det skulle bli mycket, mycket tryggare och trevligare för oss som är ute mycket i skogen och bland annat plockar bär och svamp. Då skulle man inte behöva vara rädd för jägare som kanske skjuter på allt som rör sig. Och rovdjuren skulle känna sig tryggare på ett positivt sätt när de mötte mänskor ute i skogen. Skulle inte behöva känna sig hotade att bli jagade och attackerade av jakthundar och mänska och rovdjur kunde lugnt passera varandas livsvägar. Jag skulle själv personligen känna mig tusen gånger tryggare av att möta vilda rovdjur än jägare. Man vet ju inte hur bra bedömer det som de ser. Verkar som de skjuter både kor och kvigor och andra tamdjur i tron att det är älgar lite då och då. Kanske de kan skjuta mänskor av misstag också. Man vet inte hur bra syn, bedömningsförmåga och nykterhet jägarna innehar heller. Trots att det finns regler för vilka som får jaga.
Jag tycker det är konstigt att jägarna och varg-motståndarna får det till att storstadsmänskor främst är för varg och vi som bor på landsbygden mot. Jag bor på landsbygden och tycker det känns väldigt otryggt med jägare i skogen och tryggt om vi hade fler vargar och andra rovdjur.
Jag tycker att man skulle kräva att staten köpte in minst 100 friska och obesläktade vargar tex. från Ryssland och planterade in dem i år. Och ytterligare minst lika många nästa år.
Eller så kanske man fortsätter på samma galna linje? Snart kanske regeringen vill invadera Indiens djungler och avrätta de få vilda tigrar som finns, och även invadera sina egna och andra länders djurparker för att avrätta tigrarna och andra rovdjur för det finns en liten risk att de rymmer till Sverige pga. klimatförändringarna och hotar enstaka svenska mänskliga medborgare? Kanske Sveriges Jordbruksverk vill göra detsamma och utrota alla kvarvarande Pandor också med risk för att de skulle få ´Galna Pandasjukan´och invadera Sverige och skada en del mänskliga svenska medborgare?
Först att det tillåts att skjutas en massa individer av en utrotningshotad art som dessutom är svårt inavlad och på tillbakagång. Dessutom så började jakten och inringningen av dem på ett fegt sätt med bland annat skotrar innan de fick avrättas. Dessutom avrättades oftast de friska individerna. Vissa valpar blev föräldralösa och kommer troligen att söka sig ännu mer till mänskorna fast det var det man ville undvika.
Dessutom avrättades ett gäng förrymda vargar från Skånes djurpark strax därefter. Borde inte detta förbjudas också? Sannolikheten att de skulle ge sig på mänskor torde vara enormt liten om de sluppit helt lösa. På något vis hade väl det gått att lösa med bedövningsskott och att man kunnat återta dem till djurparken? Om de nu inte klarat sig i vilt tillstånd på ett bra sätt.
Verkar som om jägare brukar skjuta ihäl sina egna jakthundar av misstag ganska ofta. Men det kanske det inte debatteras lika mycket om som när vargar tar någon enstaka jakthund.
Helt obegripligt att jakt på älg och rådjur tex. kan få tillåtats av mänskor. Bättre att vi hade en stor rovdjursstam som höll efter bytesdjuren. Det skulle bli mycket, mycket tryggare och trevligare för oss som är ute mycket i skogen och bland annat plockar bär och svamp. Då skulle man inte behöva vara rädd för jägare som kanske skjuter på allt som rör sig. Och rovdjuren skulle känna sig tryggare på ett positivt sätt när de mötte mänskor ute i skogen. Skulle inte behöva känna sig hotade att bli jagade och attackerade av jakthundar och mänska och rovdjur kunde lugnt passera varandas livsvägar. Jag skulle själv personligen känna mig tusen gånger tryggare av att möta vilda rovdjur än jägare. Man vet ju inte hur bra bedömer det som de ser. Verkar som de skjuter både kor och kvigor och andra tamdjur i tron att det är älgar lite då och då. Kanske de kan skjuta mänskor av misstag också. Man vet inte hur bra syn, bedömningsförmåga och nykterhet jägarna innehar heller. Trots att det finns regler för vilka som får jaga.
Jag tycker det är konstigt att jägarna och varg-motståndarna får det till att storstadsmänskor främst är för varg och vi som bor på landsbygden mot. Jag bor på landsbygden och tycker det känns väldigt otryggt med jägare i skogen och tryggt om vi hade fler vargar och andra rovdjur.
Jag tycker att man skulle kräva att staten köpte in minst 100 friska och obesläktade vargar tex. från Ryssland och planterade in dem i år. Och ytterligare minst lika många nästa år.
Eller så kanske man fortsätter på samma galna linje? Snart kanske regeringen vill invadera Indiens djungler och avrätta de få vilda tigrar som finns, och även invadera sina egna och andra länders djurparker för att avrätta tigrarna och andra rovdjur för det finns en liten risk att de rymmer till Sverige pga. klimatförändringarna och hotar enstaka svenska mänskliga medborgare? Kanske Sveriges Jordbruksverk vill göra detsamma och utrota alla kvarvarande Pandor också med risk för att de skulle få ´Galna Pandasjukan´och invadera Sverige och skada en del mänskliga svenska medborgare?
söndag 10 januari 2010
Åttahundratjugosex meter manisk ekonomisymbol
En åttahundratjugosex meter långhimlauppstickande byggnad
som vuxit upp
ur arabvärldens öken
- en fysisk manifestation
av vår världsekonomis
manodepressiva
supermaniska topp
En byggnad
som ej vilar
på utbytesbalansens
stabila grund
utan är skuldsatt och belånad
av ett land
med mer storslagna planer
än oljetillgångar
Men vad är egentligen behandlingen
mot den manodepressivitet
som vi alla jordiska mänskovarelser
ofrivilligt eller ibland frivillt
är medberoende slavar under?
Är räntefrihet
och den gammaldags byteshandelsmodellen
världsekonomins Litium som planar ut
Dubais höghustillväxt
och gör så att ingen mänska i världen
faller ned
i hemlöshetens
och svältens
djupa ravin?
lördag 9 januari 2010
Fallskärmshopp ingår i personlig assistans
Så har det nyligen fastställts av Arbetsmarknadsverket att personliga assistenter får hoppa fallskärm där man liksom binds ihop två och två ingår i assistenternas arbetsuppgifter med sina brukare. Men bungyjumphopp ingår INTE inom arbetsuppgifterna. Isåfall får brukaren hoppa ensam därför man inte kan sätta ihop två personer som hoppar bungyjump samtidigt.
Men fallskärmshopp - om det sker med lagstadgade säkerhetsrutiner är helt okey.
Tror inte någondera blir aktuellt för mig. I synnerhet bungyjump.
Den här säkerhetsbedömningen har gjorts hos Arbetsmarknadsverket i Västra Götaland.
I extremt sällsynta fall kan till och med fallskärmshopp BOTA funktionshinder. Som en äldre kvinna som blivit blind av en hjärnblödning tror jag det var och varit blind i flera årtionden en fick synen tillbaka av ett fallskärmshopp. Det lossnade någonting i huvudet på henne så hon kunde se igen! Fantastiskt!
Bra att assistans inte bara handlar om vård och kontroll i hemmet. Hoppas det utvecklas mer och mer mot frihet!
Men fallskärmshopp - om det sker med lagstadgade säkerhetsrutiner är helt okey.
Tror inte någondera blir aktuellt för mig. I synnerhet bungyjump.
Den här säkerhetsbedömningen har gjorts hos Arbetsmarknadsverket i Västra Götaland.
I extremt sällsynta fall kan till och med fallskärmshopp BOTA funktionshinder. Som en äldre kvinna som blivit blind av en hjärnblödning tror jag det var och varit blind i flera årtionden en fick synen tillbaka av ett fallskärmshopp. Det lossnade någonting i huvudet på henne så hon kunde se igen! Fantastiskt!
Bra att assistans inte bara handlar om vård och kontroll i hemmet. Hoppas det utvecklas mer och mer mot frihet!
onsdag 6 januari 2010
Om välutbildade kvinnor i New York - bland annat
Jag har läst lite artiklar om välutbildade unga karriärkvinnor på sistone. I storstäder så är det i vissa fall många kvinnor som är mer välutbildade och har närmare 20 procents högre löner än sina manliga kolleger eller män i allmänheten i samma stad. I New York i USA ska det visst vara så. Verkar som tendensen börjar bli så litegrann i Sverige också. Män har ofta litat på att de skulle få ganska bra betalda arbeten utan att behöva gå en massa universitetsutbildningar, tex. inom tillverkningsindustrin. Men sådana arbeten börjar mer och mer försvinna. Kvinnor har varit missgynnade på det viset och fått kämpa väldigt hårt med studier i flera år för att nå någon vart i karriären. Det verkar vara många fler kvinnor än män i Sverige också som är högt utbildade. Men inte säkert alla får arbete inom deras kompetens eller arbete över huvud taget heller. Så de får kompensation för studieskulderna bland annat.
Kommer det snart att bli så att det blir ombytta roller, att kvinnor iallafall inom högavlönade och mer utbildningskrävande kommer att bli fler i antal och att de i högre utsträckning kommer att bilda familj med ej så ambitiösa män som mer får rollen att vara hemmamän och ta hand om barnen? Kanske blir så mer och mer i storstäder utomlands tex. i New York och andra utomeuropeiska tätortsområden- även nedåt Europa där barnomsorgen är erbarmligt dåligt utbyggd och dessutom svindyr?
Men många kvinnor i tex. New York försöker fixa så de kan arbeta med sina företag hemifrån då de har småbarn. Men borde inte papporna planera det så också i högre utsträckning?
Det kanske kommer att bli en period på några årtionden då hemmamän blir vanligare än hemmafruar i vissa industriländer innan de kommer igång med uppbyggnaden av en mer omfattande och billig barnomsorg? Där de inte bara tar in barnflickor?
Verkar som det i många länder - och till viss del även i Sverige - men i betydligt mindre utsträckning - är svårt att kombinera karriär och barn för kvinnor inom högavlönade arbeten. Skulle nog vara nästan lika knepigt för manliga personer om de var ensam vårdnadshavare av sina barn.
Sedan så tänker man sällan i politiska sammanhang på barnens behov och deras behov och rätt att få höra till samhället. De behandlas som de är kostsamma och något som ska förvaras och som ett problem. Mår de bra av jättelånga dagar på dagis med massor med mänskor omkring sig och massor med höga ljud? Kortare tid på dagis kanske är bättre?
De bästa vore att de skulle få leva sina liv på sina egna villkor i högre utsträckning och få vara deltagare i samhället ända från början. Kanske vara med på arbetsplatser korta stunder där det är möjligt, korta stunder på dagis, få trygghet och lugn med föräldrar och även få umgås med andra vuxna och barn och att det inte skulle bli extremt åt det ena eller andra hållet som tex. jättelånga dagar på dagis eller ensamma isolerade hemma med en förälder. Samtidigt är ju barn olika och kan behöva olika typer av miljö de växer upp i.
Och mår barn och mänskor över huvud taget bra av att bo i väldigt trångbodda områden? I New Yorks stadsdel Manhattan bor det i genomsnitt ungefär 25 000 personer per kvadratkilometer. Det är ungefär som hemifrån mig ned till Enbacka eller ICA i Storhaga så har man förflyttat sig 1 kilometer! Det är kusligt trångbott! Finns det livsutrymme för alla även fast de byggt mycket på höjden? Hur fungerar ett sådant samhälle vid svält eller någon ekologisk kollaps i samhället? Och hur organiserar man egentligen trafik, sophämtning osv. i så trånga områden? Å andra sidan finns mer pengar i en sådan rik stad än i fattiga dito som också är väldigt trångbodda. Blir betydligt större problem i fattiga städer.
Kommer det snart att bli så att det blir ombytta roller, att kvinnor iallafall inom högavlönade och mer utbildningskrävande kommer att bli fler i antal och att de i högre utsträckning kommer att bilda familj med ej så ambitiösa män som mer får rollen att vara hemmamän och ta hand om barnen? Kanske blir så mer och mer i storstäder utomlands tex. i New York och andra utomeuropeiska tätortsområden- även nedåt Europa där barnomsorgen är erbarmligt dåligt utbyggd och dessutom svindyr?
Men många kvinnor i tex. New York försöker fixa så de kan arbeta med sina företag hemifrån då de har småbarn. Men borde inte papporna planera det så också i högre utsträckning?
Det kanske kommer att bli en period på några årtionden då hemmamän blir vanligare än hemmafruar i vissa industriländer innan de kommer igång med uppbyggnaden av en mer omfattande och billig barnomsorg? Där de inte bara tar in barnflickor?
Verkar som det i många länder - och till viss del även i Sverige - men i betydligt mindre utsträckning - är svårt att kombinera karriär och barn för kvinnor inom högavlönade arbeten. Skulle nog vara nästan lika knepigt för manliga personer om de var ensam vårdnadshavare av sina barn.
Sedan så tänker man sällan i politiska sammanhang på barnens behov och deras behov och rätt att få höra till samhället. De behandlas som de är kostsamma och något som ska förvaras och som ett problem. Mår de bra av jättelånga dagar på dagis med massor med mänskor omkring sig och massor med höga ljud? Kortare tid på dagis kanske är bättre?
De bästa vore att de skulle få leva sina liv på sina egna villkor i högre utsträckning och få vara deltagare i samhället ända från början. Kanske vara med på arbetsplatser korta stunder där det är möjligt, korta stunder på dagis, få trygghet och lugn med föräldrar och även få umgås med andra vuxna och barn och att det inte skulle bli extremt åt det ena eller andra hållet som tex. jättelånga dagar på dagis eller ensamma isolerade hemma med en förälder. Samtidigt är ju barn olika och kan behöva olika typer av miljö de växer upp i.
Och mår barn och mänskor över huvud taget bra av att bo i väldigt trångbodda områden? I New Yorks stadsdel Manhattan bor det i genomsnitt ungefär 25 000 personer per kvadratkilometer. Det är ungefär som hemifrån mig ned till Enbacka eller ICA i Storhaga så har man förflyttat sig 1 kilometer! Det är kusligt trångbott! Finns det livsutrymme för alla även fast de byggt mycket på höjden? Hur fungerar ett sådant samhälle vid svält eller någon ekologisk kollaps i samhället? Och hur organiserar man egentligen trafik, sophämtning osv. i så trånga områden? Å andra sidan finns mer pengar i en sådan rik stad än i fattiga dito som också är väldigt trångbodda. Blir betydligt större problem i fattiga städer.
tisdag 5 januari 2010
Radioprogram om Arbetsförmedlingen och de utförsäkrade
Idag snackades det en del på radion om den där nya verksamheten Arbetsförmedlingen börjat syssla med för de som är utförsäkrade från sjukskrivning och det som var tidsbegränsad företidspension- eller sjukersättning eller vad det nu heter. Dels ett länge inslag från en arbetsförmedling i Göteborg och ett betydligt kortare från Umeå. Kan hända att det sänts mer på radion om detta som jag missat.
Men enligt dem så är det mycket missförstånd och svartmålning av det här med de utförsäkrade. Dom får en ersättning och får den utbetalad redan i Januari om de blir utförsäkrade till den första. Det verkar som kontakten med Arbetsförmedlingen börjar med att dom anmäler sig till den där nya enheten där som jag inte minns namnet på. Sedan får dom träffa någon för samtal och den här utredningen ska vara väldigt individuell och det finns ingen press tillbaks till ett heltidslönearbete. Vissa som kommit dit har varit sjukskrivna i 20 år som längst.
Idag är det första vardagen som Arbetsförmedlingen kan ta emot den här målgruppen.
Hoppas bara det är så positivt som dom säger. Jag vet inte hur låga de här ekonomiska ersättningarna är heller.
Jag tycker det är positivt att mänskor kan få försöka få jobba efter sin egen förmåga och att man kan komma på lösningar men det MÅSTE ju vara utifrån individens förutsättningar och behov, allt annat är ju rena katastrofen och förkastligt och leder till massor med onödigt lidande.
Önskade det fanns någon liknande chans för personer med icke tidsbegränsad sjukersättning på frivillig basis och där man inte miste sjukersättningen.
Positivt om det kunde startas bytescirklar för tjänster och varor för dessa grupper som har olika funktionshinder och sjukdomar och där man samarbetade i grupper.
Men enligt dem så är det mycket missförstånd och svartmålning av det här med de utförsäkrade. Dom får en ersättning och får den utbetalad redan i Januari om de blir utförsäkrade till den första. Det verkar som kontakten med Arbetsförmedlingen börjar med att dom anmäler sig till den där nya enheten där som jag inte minns namnet på. Sedan får dom träffa någon för samtal och den här utredningen ska vara väldigt individuell och det finns ingen press tillbaks till ett heltidslönearbete. Vissa som kommit dit har varit sjukskrivna i 20 år som längst.
Idag är det första vardagen som Arbetsförmedlingen kan ta emot den här målgruppen.
Hoppas bara det är så positivt som dom säger. Jag vet inte hur låga de här ekonomiska ersättningarna är heller.
Jag tycker det är positivt att mänskor kan få försöka få jobba efter sin egen förmåga och att man kan komma på lösningar men det MÅSTE ju vara utifrån individens förutsättningar och behov, allt annat är ju rena katastrofen och förkastligt och leder till massor med onödigt lidande.
Önskade det fanns någon liknande chans för personer med icke tidsbegränsad sjukersättning på frivillig basis och där man inte miste sjukersättningen.
Positivt om det kunde startas bytescirklar för tjänster och varor för dessa grupper som har olika funktionshinder och sjukdomar och där man samarbetade i grupper.
lördag 2 januari 2010
Flera kommunala verksamheter bör bli statligt finansierade- och brukarstyrda!
Jag tycker det verkar som om kommunernas ekonomi och de kommunala kraven och ansvaren blir både kommunpolitiker och tjänstemän övermäktigt succesivt. Fler och fler krav ställs på kommunerna som har alldeles för lite resurser för att tillgodose kraven.
Det kanske blir svårare och svårare att rekrytera kommunpolitiker i och med detta?
Mycket som nu ska finansieras och utföras kommunalt tror jag måste läggas ut på staten- som ofta beslutat om att kommunerna ska stå för detta. LSS finansieras ju statligt redan nu till viss del. Hoppas det snart helt kommer att finansieras av staten och där alla brukare får fritt val att välja utförare ännu högre utsträckning tex. även när det gäller gruppboenden och ledsagning.
All äldreomsorg borde betalas av staten tycker jag också. Där det också blir friare att välja utförare.
Och där både handikapp- och äldreomsorgen mer på ett praktiskt plan blir brukarstyrd. Hur det ska bli brukarstyrt bör kanske till viss del detaljstyras så det inte bara blir en massa ideal som inte förverkligas.
Försörjningsstödet, socialbidraget borde också i högsta grad förstatligas.
Samtidigt borde ju den kommunala skatten minskas drastiskt och den statliga skatten höjas rejält.
Det kanske blir svårare och svårare att rekrytera kommunpolitiker i och med detta?
Mycket som nu ska finansieras och utföras kommunalt tror jag måste läggas ut på staten- som ofta beslutat om att kommunerna ska stå för detta. LSS finansieras ju statligt redan nu till viss del. Hoppas det snart helt kommer att finansieras av staten och där alla brukare får fritt val att välja utförare ännu högre utsträckning tex. även när det gäller gruppboenden och ledsagning.
All äldreomsorg borde betalas av staten tycker jag också. Där det också blir friare att välja utförare.
Och där både handikapp- och äldreomsorgen mer på ett praktiskt plan blir brukarstyrd. Hur det ska bli brukarstyrt bör kanske till viss del detaljstyras så det inte bara blir en massa ideal som inte förverkligas.
Försörjningsstödet, socialbidraget borde också i högsta grad förstatligas.
Samtidigt borde ju den kommunala skatten minskas drastiskt och den statliga skatten höjas rejält.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)